He's back...

DUNK...DUNK...DUNK...DUNK...

HÖG märklig  "musik"...

 I en timme nu, blandat med apvrål från honom och hans två polare...

Gatewayen lägger ner, rycker linan till hans dator, startar om, FUNKAR!

Sätter i linan igen...SKIT...

Prövar flera gånger med samma resultat. Har lärt mig genom åren att om man får samma resultat gång på gång så är man nog någonting på spåret! Felet nog hittat liksom...
Till hans stora förtret. Men vad skall man göra?

Musiken dämpad men vrålen tilltar.

Man kan ju inte få allt

Han är ju liksom skön ändå på något vis, sonen

;-D

Är jag död nu?

Ibland får man SÅÅÅÅ mycket mer än vad man ber om.

Jag upplevde en sak idag som gjorde mig väldigt fundersam...

Får inte jag ha ett Intimt liv med min Kvinna för att jag har barn?

I denna värld av olika nykonstellationer av familjer så måste ju det finnas ett ljus i denna okristna tunnel av synd.........


Japp det finns det!

Helt enkelt.

Barnfria helger!!!!!!!!!

Nu kanske jag kan framstå som en USEL och TOTALEGOISTISK förälder.

Men nej det är jag inte, inte enligt mig. Jag har den fördelen att jag kan vara med och hos mina barn,TILLSAMMANS med min kärlek den mesta tiden.

OCH ändå få möjligheten att få ha en liten del "vuxentid" varannan helg.

Skall vi skämmas och stämplas som andra klassens föräldrar...?

Jag tycker inte det!

Det finns saker som våra barn INTE skall behöva klampa in i då de är hos den andra föräldern.
När vi tror att de är där.
Vi försöker begränsa detta.
"Du kan väl ringa innan du kommer, så att vi vet."

Detta har fungerat jättebra så här långt.
Idag kom jag och min sambo hem efter att ha handlat och fann en lapp från vår son på vår provisoriska bädd i vardagsrummet som löd "barnfri helg?".
Han skulle INTE komma till oss på flera dagar...
Då insåg jag att det var dags för en uppdatering.
Greppade telefonen och samtalade med honom om vikten av att faktiskt ringa först.
Bara en timme innan hade det hänt saker som han INTE skulle vilja ha sett...
Jag talade givetvis inte om detta för honom, men...
Något smått generad tillstod han att "Jo, det är nog bra"...

Döm av min förvåning då modern senare ringde och beklagade sig över att vår son skulle behöva "ringa innan han kom hem till sig själv".
Kan bara säga det igen.   När han är den andra förälderns ansvar, vore jag glad om jag åtminstone fick en påringning först!!!

Min kära sambo har fått emottagit både inlägg i bloggen, http://annaevelinakarlsson69.blogspot.com/
och smått elaka mail från mitt x angående detta oerhörda tilltag...

Själv kan jag bara tycka och anse att:  Den dagen jag slutar att vara människa! Behöver inte denna diskussion uppstå igen.
Mina barn vet.
Varför fattar inte ett EX?

Eller som en beryktad granne sa: Vad vet jag om heminredning!

Kommentera GÄRNA!!!

Insikt...

Att äntligen få se att ens barn kan överraska dig är den största gåvan i sig.

Kan inte annat än att inse att hon är på väg att bli en egen vuxen kvinna, äntligen...

Måste jag släppa nu?!

Från min dotters blogg:

""När du blir liten ska jag ta hand om dig"

Har funderat på en sak som jag sa till min mamma när jag var liten. "När du blir liten ska jag ta hand om dig!".
Vilket alltså måste betyda att jag trodde man blev mindre när man var gammal och äldre om man var liten.
Om det skulle vara så skulle ingen dö av ålder, och man skulle få återuppleva samma liv igen, men kunna göra saker man inte gjorde senast man var så gammal.
Det finns mycket jag ångrar i mitt liv, det finns mycket jag önskar jag kunde göra ogjort, men tyvärr går inte det, jag kommer växa upp, bli gammal och dö, jag kommer inte bli mindre och kunna göra om mitt liv.
Än idag lever jag med val som jag gjort för mycket länge sedan. Än idag kan jag se tillbaka och önska att jag gjort annorlunda, att jag tagit en annan väg i livet. Än idag lever jag med vetskapen om att jag inte har vänner kvar i livet som jag önskat, men jag vet också att det är bådas fel att det blev som det blev, för man kan inte lägga skulden på bara en. Jag menar, för att förlora kontakten på ett eller annat vis måste ju båda ha gjort fel. Kanske inte i precis alla lägen, men i dom flesta.
Jag kan faktiskt stå för dom felen jag gjort, jag är inte stolt över dom, men jag kan ärligt bekänna dom.
Jag känner varenda dag en saknad, ett stort svart hål i mitt hjärta, det svarta hålet är av alla dom som lämnat mig, eller som jag lämnat. Men jag lever också varje dag med ett hopp, ett hopp om att det kanske kommer tillbaka.
Jag kanske kommer bli besviken, men jag har ändå ett hopp. Jag känner inte att allt är utom hopp.

Jag har idag en underbar familj, hemma hos pappa funkar det hur bra som helst och jag trivs verkligen med Pappa, Evelina och barnen. Det enda jag saknar är en hund. Jag har vänner i närheten av mig, en som bor bara på andra sidan gatan. Det är så skönt att ha vännerna nära.
Hemma hos mamma trivs jag också, där har jag hundarna och jag kan ta mig hit och dit för att träffa vänner. Inte på samma sätt som hos pappa, det blir längre att åka för att träffa någon, men det spelar egentligen ingen roll.
Jag har en häst, som dock står väldigt långt bort, som jag rider så ofta jag kan.
Jag vet att jag har vänner som stöttar mig och alltid finns där.
Jag har alltså allt man kan önska sig :)"

 

 

 

Ja...Vad säger man...

 

Sitter med gråten i halsen redan halvvägs,är det någonting HON lärt MIG

 bara genom att födas så är det...

Ödmjukhet, känslighet...GRÅTENHET?...

 

Att faktiskt få visa hela mitt känsloregister.

 

Jag är stolt över det idag.

 

JAG ÄR STOLT ÖVER DIG ÄN IDAG

 

Jag gläds över DIN insikt.

 

 

 

Jag KÄNNER.

 

Tack Tova.

 

DU..............................!

En helg att minnas..,

Vi har varit hos Åsa-Tova och Pettson. Ni som inte vet vilka dessa underbara människor är så följ en blogg som min sambo har. Vi har haft SÅÅÅÅÅÅÅÅ skönt och mysigt.

Detta inlägg handlar tyvärr inte om dem, detta inlägg handlar om våra föredetta vänner på gatan som INTE verkar gilla oss..............

Nu är det borta och kommer inte igen.

Jag är less på Människor som vänder kappan efter vinden.

JAG vet vilka mina vänner är .

Detta är ett inlägg för att andra skall veta:

Tänk efter före.

Är dina vänner dina för att du vill att de skall definiera dig?

Jag tror på en mångfald av vänner.

Alla dess olika egenskaper.

Men vänner som säljer ut dig för sitt eget skinns skull...

Akta dig.

Värna dina VÄNNER.

Va en vän.

Sälj inte dig själv

Men var en vän..............

Trams...

Med tanke på den innevarande känslan så måste jag ödmjukast få påstå att den senaste högryggen i det rådande vädret har fått mig (den borne pessimisten av dem alla), att faktiskt i min vildaste fantasi behöva ompröva tesen om att "i jämtland finnes ingen sommar", har kanske... kommit på skam...
Bugar ödmjukt med mitt sänkta hufvud och medger med skammens(?)  rodnad öfver kinderna att:" Min första semestervecka har varit underbar vad gäller väder", och mitt rodnande skinn äro ej endast av skam utan av solens strålar vidbringad denna gyllenbruna skinnton...

Ve den som säger annat än att det är i Jämtland gudagott att vara!

( Är inte ett dugg inne på religion, men vem vill liksom vara säker...)

Ta vara på var dag. ALLA dagar ingår i vårt liv...

K